Svar till Vårdansvarskommittén

Nätverket mot olämplig styrning av sjukvården skrev vidstående artikel med rubriken ”Förstatliga universitetssjukhusen – låt sex regioner sköta all övrig vård” i Dagens Medicin 240108 länk.

Regeringen tillsatte den parlamentariska Vårdansvarskommittén 230601 med uppdrag att utreda ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården länk. Kommittén leds av den opolitiske ordföranden Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Dessutom ingår elva utsedda politiker.

Under senhösten 2023 bjöd kommittén in till en öppen konsultation, där ”alla som kan bidra med relevant kunskap och erfarenhet till kommitténs arbete och analyser” gavs möjlighet att svara på fem frågor. Idén hämtades från Danmark. Totalt har 65 svar inkommit; ett av dessa har skrivits av Nätverket mot olämplig styrning av sjukvården och vidstående artikel är en sammanfattning av vår inlaga till kommittén.

I artikeln kommenterar vi följande sex aspekter av den olämpliga styrningen av sjukvården i Sverige:
• Vårdens organisation
• Vårdens ledning
• Primärvården
• Socialstyrelsen och SKR:s roller
• Byråkratiseringen
Det finns en lång rad andra exempel på den olämpliga styrningen; se Nätverkets hemsida, http://www.network-styrning.com, länken ”Exempel”.

Webbinarium om Multisjuklighet hos äldre

I mitt föregående bloginlägg 200918 informerade jag om dagens webbinarium om ”Multisjuklighet hos äldre i öppna vårdformer”. Seminariet spelades in och kan ses på följande länk: https://vimeo.com/462668253/eed892dad1.

I senaste numret av Svensk Geriatrik 2018; nr 3, sid 6 publicerades min vidstående ledare med rubriken ”Omvänd relation mellan komplexitet och läkartid i primärvården”.

Eftersom konsultationstiden i primärvården är fixerad till 15-30 minuter för de flesta patienter blir det automatiskt kortare tid per delproblem och för integrering/koordinering vid ökande multisjuklighet. Vid Äldremottagningar kan läkarna ha mer tid för patienterna, men det blir sällan mer än 45 minuter per patient, varför det omvända sambandet mellan multisjuklighet och konsultationstid kvarstår.

Såvitt känt finns inga publicerade studier som analyserat hur lång tid det tar för en generalistorienterad läkare att i samrabete med övriga vårdyrkesgrupper som deltar i handläggningen av patienten skapa en rimligt säker överblick över patientens hälsosituation och handläggning, vilken inkluderar att bedöma bl.a. följande baserat på DBU-modellen (Diagnostik-Behandling-Uppföljning):

Diagnostik
• Vilka hälsoproblem föreligger, subjektivt (= symtom) och objektivt (diagnoser)?
• Vilka möjliga samband råder mellan symtom och diagnoser?
• Vilka patofysiologiska processer är aktiverade (t.ex. anabolism/katabolism, inflammation, koagulation, salt/vätske-balans, syra/bas-balans etc)?
• Hur har olika hälsoproblem utvecklats över tid (progresstakt)?

Behandling/vård
• Hur ser den pågående, samlade behandlings/vård-planen ut?
• Baseras behandlings/vård-planen på tydliga mål?
• Är patienten väl informerad, delaktig och medansvarig för hälsohandläggningen?
• Hur är patientens compliance/adherence (följsamhet) till den aktuella behandlings/vård-planen?

Uppföljning
• Vilken effekt har olika vidtagna behandlings/vård-åtgärder haft över tid?
• Har behandlinsgmålen uppnåtts?
• Hur är patientens prognos?
• Bör delar av diagnostik eller behandling modifieras?

För att kunna förbättra situationen är det nödvändigt med FoU-projekt som utvecklar ‘best practice’ för integrerad och koordinerad handläggning över tid av patienter med multisjuklighet.