”Makt” i sjukvården

Dagens Medicin publicerar varje år sin ”Maktlista”, där man rankar de 100 personer som tidningen bedömer ha mest makt över sjukvården Klicka här. Metoden för detta beskrivs vara ”bakgrundssamtal med över 40 kännare av svensk sjukvård” och listan ska spegla både formell makt (beslutsmakt) och informellt inflytade (kontaktnät, synlighet i debatten). Årets Maktlista publicerades 190626. Jämfört med 2018 är det 30 % nya personer på listan.
En betydande svaghet med Maktlistan är att begreppet ”bakgrundssamtal” inte beskrivs närmare angående vilka personer man intervjuat, hur man kopplar intervjusvar till makt och varför just 40 intervjuade personer anses vara ett adekvat antal.
En obesvarad fråga är om och hur makten använts under året och framför allt vilken effekt detta i så fall har haft på den praktiska sjukvården. Den aktuella Maktlistan speglar därför främst potentiell makt.

Tabell 1 här nedan visar hur de första 50 personerna fördelar sig på sex variabler: Kön, ålder, ort, universitets/högskole-utbildning, akademisk titel och maktposition.

Tabel 2 visar en sammanställning av de sex variablerna för de 50 personerna. Sammantaget fanns 56 % kvinnor på listan, där de åtta första var kvinnor. Medelåldern för kvinnor var 52 år och män 56 år, med c:a 25 års spridning. 25 personer (50 %) hade medicinsk/vård-utbildning, och 20 av dessa var läkare, fördelade på 12 olika medicinska specialiteter. Bland övriga utbildningar dominerade statsvetare, civilingenjör, jurist och civilekonom. 20 personer (40 %) hade en akademisk titel.

Tabell 3 visar hur maktpositionerna fördelades på 7 grupper: Politiker 12, tjänstemän 27, fackliga organiationer 6, patientföreningar 2, industri 1, privata företag 1, debattör 1.

Sammantaget finns det ett stort antal instanser och ett ännu större antal personer som har eller anses ha ”makt” över den svenska hälso- och sjukvården. Till detta kommer det stora antalet reella beslutsfattare i regionfullmäktige (politik) och regionförvaltningar (tjänstemän) i landets 21 regioner, där merparten av alla beslut som rör sjukvården fattas. Det finns även ett flertal andra aktörer med direkt eller indirekt ”makt” att påverka sjukvården, som t.ex. universitet/högskolor, industri-sektorer (IT, Life Sscience, Medtech), massmedia, utbildningsproducenter, konsultföretag, tankesmedjor m.fl.

Merparten av de omfattande problem som föreligger i hälso- och sjukvården är förorsakade av den mångåriga, olämpliga styrningen. Det övertunga styrsystemet har ambitioner att göra gott, men mycket talar för att det istället gör stor skada. Sjukvårdskrisen kan inte lösas genom att utifrån försöka ”trycka in” kvalitet i vårdsystemet med hjälp av politiska, administrativa och ekonomiska ”satsningar”. Reformationen måste komma inifrån sjukvården baserat på grundläggande medicinska logiker och principer för diagnostik, behandling/vård och uppföljning (DBU).

Maktlista 2019 50 första-crop

Tabell 2 Sammanställning-crop

Maktpositioner-crop