Olämpligt att beskriva process som resultat

 
Resultatindikatorer Västra Götaland
 
 
Forum för Health Policy (www.healthpolicy.se) publicerade i juli 2019 en rapport med rubriken ”Vem styr hälso- och sjukvården?” Klicka här På sid 11 hänvisas till en rapport från Region Västra Götaland ”Det goda livet, resultat 2017” Klicka här med följande kommentar:
 
Med tanke på att detta är ett område som varit i fokus länge kan det förvåna att reformtankarna är så pass modesta. Erfarenheten hittills visar att det är väldigt svårt att nå resultat inom ramen för nuvarande organisationer och större strukturförändringar kanske är det som krävs.
Västra Götaland är ett intressant exempel där man sedan 2012 har särskilda handlingsplaner för de mest sjuka äldre men där de resultatindikatorer man valt ändå har rört sig ytterst lite. Diagrammet visar utvecklingen för tre centrala indikatorer
” (se figur ovan).
 
Det som i den refererade rapporten betecknas ”resultatindikatorer” avser dock genomgående utfall av processindikatorer och administrativa indikatorer (t.ex. inläggningar på sjukhus). Det är olämpligt och vilseledande om ”process” beskrivs som ”resultat”.
Rapporten förbigår de avgörande frågorna om:
a) värdering av kliniskt/hälso-utfall för det enskilda patienterna över tid och
b) utveckling av metoderna för diagnostik, behandling och uppföljning (DBU) för enskilda personer över tid.
 
Det går inte att utveckla sjukvården/omsorgen utanför sjukvården på gruppnivå; utvecklingsarbetet måste ske inifrån sjukvården på individnivå.

Sjuk vård kräver radikalt nytänkande

 

Slöseri sjukvård_Sida_1Tidningen Sunt Förnuft publicerade i sitt senaste nummer artikeln ”Sjuk vård: Kostnadsexplosion och dysfunktionalitet hotar Sveriges vårdsektor” 2019; nr 2: 14-20,
där jag och ett antal andra personer intervjuas Klicka här.
I artikeln diskuteras bl.a. följande:

Skenande kostnader: Kostnaderna för hälso- och sjukvård har under de 15 åren
2002-2017 ökat från 200 till knappt 500 miljarder kr/år (150 %!) och omfattar nu
25 % (!) av Sveriges skatteintäkter.

Ransonerad vård: Vårdköer, låg tillgänglighet och brist på vårdplatser på sjukhus innebär att systemet är ransonerat, trots skenande kostnader.

Ojämn förelning: Mindre än 5 % av befolkningen konsumerar 50 % av vårdkostnaderna.

Kroniska hälsoproblem: Personer med en eller flera kroniska sjukdomar konsumerar 80-85 % av all vård och omsorg och står även bakom stora delar av kostnaderna för sjukfrånvaron. Det fragmenterade vårdsystemet är särskit olämpligt för dessa, sjukvårdens vanligaste, patienter.

Onödiga kostnader (svinn): Några exempel är ökande antal vårdskador och förlamande dubbelarbete

•  Hög sjukskrivning: Personal inom vårdyrkena har omfattande sjukskrivningstal.

System-problem: Dagens vårdorganisation, journaler, arbetssätt, ekonomistyrning och mycket annat har sedan många år varit olämpligt utformade.

Artikeln sammanfattar: ”Bara ett omtänk kring organisation och finansiering i kombination med en förändrad syn på hälso- och sjukvård kan vända utvecklingen”.