Stor potential hos kunskapsområdet geriatrik

Expressen BZ 140819bs

BZ-symposietI vidstående artiklar i Expressen 140819 och Dagens Medicin 140822 ges bakgrunden till den första internationella konferens i geriatrik som hållits i Sverige. Berzelius-symposiet ”Personalized Geriatric Medicine”  arrangerades i Stockholm 20-22 augusti 2014 i samarbete mellan Svenska Läkaresällskapet, European Union Geriatric Medicine Society (EUGMS), Svensk Geriatrisk Förening, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet, med drottning Silvia som beskyddare. Organisationskommittén bestod av professor Gunnar Akner (ordförande), professor Yngve Gustafson, docent Per Tornvall och ST-läkaren Carina Metzner.
Syftet med konferensen var att lyfta fram potentialen hos kunskapsområdet geriatrik för att förbättra multi-domän-tänkandet och kvaliteten på hela omhändertagandet av enskilda multisjuka, äldre personer över tid. Programmet fokuserade på bedömning, behandling/vård och uppföljning av enskilda, sköra, multisjuka äldre personer över tid i relation till medicinsk kvalitet, patientsäkerhet, utbildning/träning, forskning/utveckling etc. Världsledande forskare och kliniker inom geriatrik/äldrevård hade bjudits in från från USA, Japan, Spanien, England, Irland, Norge, Finland och Sverige att ge state-of-the-art-föreläsningar följts av gruppdiskussioner, där föreläsare och deltagare fick mötas för fördjupad diskussion kring olika teman.
Konferensen var certifierad både av svenska LIPUS och via internationella EACCME. LIPUS-utvärdringen gav genomgående mycket höga poäng: Frågan ”Kursen som helhet” fick i genomsnitt 5,4 poäng av 6 möjliga.

Vi hoppas att denna internationella ämnesövergripande konferens i geriatrik framgent kommer att arrangeras regelbundet i olika länder som ett komplement till de traditionella konferenserna i geriatrik. Det behövs en internationell kraftsamling för att lyfta fram den stora potentialen hos kunskapsområdet geriatrik för att utveckla och förbättra:
a) Klinisk handläggning = bedömning, behandling/vård samt uppföljning över tid.
b) Ändamålsenlig medicinsk journal.
c) Undervisning/träning av läkare och övriga vårdyrkesgrupper under grundutbildning och fortbildning.
d) Forskning, särskilt behandlingsforskning.
e) Ändamålsenlig organisation, team-sammansättning och team-arbetssätt.
f) Ändamålsenlig styrning, t.ex. beträffande lagstiftning, riktlinjer, ekonomi

för äldre personer med komplexa hälsoproblem. Kunskapsområdet geriatrik måste få en stark ställning i hela vårdsystemet och representera hög kompetens och en omtänksam, serviceminded vårdorganisation inriktad på överblick, sammanhang, delaktighet och medansvar för de enskilda äldre personernas hälsotillstånd över tid.

Annonser

Personbaserad geriatrik

Skifta fokus geriatrik 2014_Sida_1I veckans utgåva av Läkartidningen har jag skrivit vidstående artikel tillsammans med professor Yngve Gustafson i Umeå med rubriken ”Geriatriken behöver skifta fokus – från sjukdom till person”. Utvecklingen inom den praktiska hälso- och sjukvården går tyvärr i riktning mot mer ”top-down” styrning  i form av nationella riktlinjer, lokala vårdprogram, registrering av kvalitetsindikatorer (alltför ofta process-indikatorer och surrogatmått) samlade i kvalitetsregister, riskfaktor-screening mm, kopplade till standardiserade vårdplaner och prestationsbaserade ersättningar (pay-for-performance). Det finns en omfattande internationell vetenskaplig litteratur som varnar för denna utveckling.

Den pågående ”utvecklingen” är särskilt negativ för äldre, multisjuka personer, eftersom de betraktas som en homogen grupp, där olika avgränsade hälsoproblem kan hanteras var för sig, som om de inte påverkade varandra. Mycket talar för att äldre personer med komplexa hälsoproblem behöver en betydligt mer individinriktad och integrerad, multi-domän-bedömning och handläggning baserad på omsorgsfull analys av bl.a.
a) aktuella symtom
b) aktuella aktiva patofysiologiska processer och hur de kan kodas till diagnoser, både organ-, system- och funktions-diagnoser
c) hur de patofysiologiska processerna och diagnoserna interagerar med varandra
d) vilka behandlingsmetoder och komponenter som används, hur de interagerar med varandra och vilka effekter de haft över tid
e) den samlade riskfaktorprofilen bestående av ärftlighet, levnadsvanor, levnadsförhållanden och kroppsfaktorer
f) patientens psyko-sociala kontext och motivation/förväntningar på sin hälsoutveckling

Dena hälsoanalys behöver upprepas med jämna mellanrum för att kunna bedöma utvecklingen över tid och huruvida positiva (avsedda) behandlingseffekter uppnås och negativa behandlingseffekter (biverkningar) undgås. Eftersom kroniska och multipla hälsoproblem måste bedömas över tid och i olika hälso-faser (elektiv-subakut-akut fas) får detta genomgripande konsekvenser för organisationen av vården av och omsorgen om äldre personer.

Äldre, multisjuka personer är så heterogena och olika varandra att man kan tala om en unik klinisk fenotyp och att detta förutsätter en motsvarande individinriktad, ”bottom-up” handläggning.

Dessa frågor kommer att belysas vid det internationella 3-dagars Berzelius-symposiet ”Personalized Geriatric Medicine” i Stockholm 20-22 augusti 2014 (www.sls.se/Utbildning/Berzeliussymposier/geriatricmedicine). Symposiet arrangeras av Svenska Läkaresällskapet i samarbete med European Union Geriatric Medicine Society (EUGMS), Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet. Vi har bjudit 15 världsledande forskare och kliniker inom geriatrik/äldrevård från USA, Japan, Spanien, England, Irland, Norge, Finland och Sverige för att ge ”state-of-the-art”-föreläsningar. Varje konferensdag har vi gruppdiskusisoner, där föreläsare och deltagare möts för fördjupad diskussion kring olika teman. Konferensen är certifierad av både EACCME och Lipus. Vi hoppas att konferensen skall locka forskare, kliniker inom geriatrik och andra medicinska specialiteter från olika vårdyrkesgrupper, beslutsfattare, politiker, ekonomer etc. med intresse för att förbättra vårdkvaliteten från den enskilda äldre personens perspektiv.