Kostnader för sjukvård under det sista levnadsåret

Kostnafder sista levnadsåret SG4 2019I Svensk Geriatrik 2019; nr 4: sid 4 publicerades min vidstående ledare med rubrik ”Kostnader för sjukvård under det sista levnadsåret”. Uppgifterna är baserade på en rapport från 2012 om 257 000 personer 65 år och äldre. Kostnaderna avsåg bara sjukvård i regionerna (landstingen), inga kostnader för kommunal omsorg ingick. Mig veterligen är detta den senaste (enda?) rapporten om detta som lagts fram i vårt land.

Studien visade tre viktiga resultat:
• Kostnaderna för de 21 000 (8 %) äldre personer som avled inom 12 månader ökade kraftigt under de sista åtta levnadsveckorna och var nästan helt kopplade till ökad sjukhusvård.
• Årskostnaderna för det sista levnadsåret låg 30-50 % högre än kostnaderna för de äldre personer som inte avled under året.
• Kostnaderna för sjukvård per äldre person minskade kraftigt med stigande ålder, väsentligen i samma takt för kvinnor och män, respektive för de som avled respektive inte avled under året.

Ibland framförs uppfattningen att kostnaden för sjukvård för enskilda personer är som högst under det sista levnadsåret. Den citerade rapporten ger inte stöd för detta, utan bara för att äldre personer som avlider inom 12 månader har 30-50 % högre kostnader för sjukvård under det sista levnadsåret jämfört med de som inte avlider.
För att belysa detta krävs att man samlar in uppgifter om de årliga kostnaderna för  sjukvård för enskilda personer under många år, helst hela livet.

Paradox - ny 171031Paradox 1 del 2

Dagens Medicin publicerade idag mitt vidstående inlägg med rubriken ”Paradox: Hur kan sjukvården resultat vara världsledande trots omfattande problem och brister?
I artikeln diskuterar jag en av flera paradoxer i svensk sjukvård:

Å ena sidan: Världsledande sjukvård
Den färska citerade artikeln av socialministern publicerad i Svenska Dagbladet 171024 stämmer med uppgifter i Lancet i maj i år, där man presenterade en sammanställning över 195 länders sjukvårdssystem Klicka här. Författarna redovisade ett komplicerat Health Assessment Questionnaire (HAQ) index baserat på faktorer som kan påverka mortalitet via personlig hälso- och sjukvård, där man bl.a. inkluderat faktorer som kvalitet, tillgänglighet och bemanning. På en skala mellan 0-100 fick svensk sjukvård HAQ-index 90,5, vilket gav Sverige 4:e plats på världsrankingen efter Andorra, Island och Schweiz.
Som jämförelse hade Storbritannien HAQ index 85 och USA 81. I botten på rankingen låg Somalia, Afghanistan och sist Centralafrikanska Republiken med HAQ index respektive 34, 32 och 29.

• Å andra sidan: Omfattande fundamentala problem i sjukvården och omsorgen
Förutom de fem problem som socialministern själv lyfte fram i sina artikel kan man nämna följande:
Organisation: Fragmenterad vårdorganisation, som ofta motverkar, och inte sällan direkt förhindrar, kvalitet över tid hos patienter med multipla hälsoproblem och behandlingar = vårdens vanligaste patienter.
Arbetssätt: Det vetenskapliga underlaget för personalens arbete i interdisciplinära team har svagt vetenskapligt underlag. Det är uppenbart att det ofta behövs samarbete mellan olika vårdyrkesgrupper, men hur vårdteam bör komponeras beträffande kompetenser, hur de bör samarbeta och hur resultat av arbetet bör visualiseras över tid ur de enskilda patienternas synvinkel är ännu oklart. Dagens personalsammansättning i olika delar av vårdsystemet är till stor del historiskt betingade.
Journaler: Olämpligt utformade medicinska journaler, som fungerar som textbaserade dagböcker skrivna i kronologisk ordning. I kombination med den fragmenterade vårdorganisationen och allt fler krav på ”dokumentation” har detta lett till att journalerna idag tyvärr utgör viktiga riskfaktorer för patienterna i vården och omsorgen.
Utbildning: Utbildning av läkare och vårdpersonal är olämpligt utformad för att möta vårdens vanligaste patienter. Detta gäller såväl grundutbildning som avsaknad av strukturerad fortbildning.
Forskning: Brist på kontrollerade behandlingsstudier avseende vårdens vanligaste patienter. För personer 75 år och äldre finns bara enstaka publicerade behandlingsstudier.
Styrning: Styrningen av hälso- och sjukvården har sedan många år varit olämplig och i hög utsträckning inneburit försök att från politiska, administrativa och ekonomiska utgångspunkter försöka ”trycka in” kvalitet i ett vårdsystem som inte är förberett eller delaktigt. Sedan många år har mångmiljardbelopp gått till spillo på grund av den olämpliga styrningen med ständigt nya ”satsningar”.

Sammantaget kan man undra hur den svenska sjukvården kan vara världsledande och samtidigt ha så många och ökande problem? Hänger metoderna inte ihop med resultatet? Är problemen i vårdsystemen ännu större i andra länder? Mäter vi rätt saker?

När och hur får vi dö?

Inbjudan SLS 130319sJag var moderator och en av föreläsarna vid en tisdagssammankomst på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm 130319 med rubriken ”När och hur får vi dö?” Medverkade gjorde även riksdagsledamot Barbro Westerholm, allmänmedicinaren och redaktören för tidskriften Allmänmedicin Ingrid Eckerman och författaren och kåsören i radioprogrammet Godmorgon världen, Ludvig Rasmusson. Seminariet spelades in och kan ses på följande weblänk: Klicka här.