Nationell kommission för reformering av äldrevården?

Skarpa hjärnor-sKrisgrupp WesterholmI veckans nummer av Dagens Medicin skrev chefredaktören, Mikael Nestius, en ledare med rubriken ”Landets skarpaste hjärnor måste reda ut hur de äldre ska vårdas bäst”. Han hänvisar till ett reportage i samma nummer, som visar att ”i stort sett alla landsting saknar en handlingsplan för hur de ska hantera dagens och morgondagens problem med överbeläggningar och behov av vårdplatser”.
Med hänsyn till befolkningsprognoserna är landstingens brist på konkret framtidsplanering obegriplig och direkt oansvarig. Statistiska Centralbyrån (SCB) har beräknat att antalet 85+ ökar med omkring 80 % under de 15 åren 2020-2035. Om dagens hälsosituation för äldre personer inte förbättras radikalt – vilket tyvärr inte mycket tyder på – kommer detta att innebära en historisk belastning på äldrevården och äldreomsorgen.
Mikael Nestius föreslår en nationell kommission som ”utreder hur vi ska få till en bra sjukvård för de äldre” och ”tar fram fakta kring hur vårdbehovet ser ut om fem, tio och tjugo år så att vi börjar planera för det nu”. Han avslutar: ”Vi måste samla landets skarpaste hjärnor för att hitta nya, kreativa och kloka lösningar, annars kommer sjukhusvården att haverera”.

Jag vill påminna om att Olof Edhag, Kristina Färm och Barbro Westerholm redan för drygt tio år sedan (i vidstående artikel på Svenska Dagbladet Brännpunkt) hävdade att ”Görs ingenting radikalt nu blir det värre” och föreslog  ”här och nu en krisplan för dagens och morgondagens äldreomsorg” … utan politiska hänsyn och revirtänkande”.  De problem som författarna lyfte fram i artikeln 2003 är minst lika allvarliga idag, och i vissa avseenden betydligt värre, trots det stora antalet förbättringsprojekt som genomförts i alla landsting och i alla kommuner till massiva kostnader.

Den nationella kommission eller krisplan som föreslås i de två citerade artiklarna vore mycket välkommen, med det avgörande och rimligen okontroversiella tillägget att en sådan grupp eller plan bör utgå från kunskapsområdet geriatrik, så vi äntligen kan börja anpassa äldrevårdens innehåll (= handläggningen av de äldre personernas ofta komplexa hälsoproblem och behandlingar över tid) till äldrevårdens form (=organisation, arbetssätt, journalföring, finansiering) baserad på grundläggande geriatriska principer.

Utöver behovet av personer med gedigna kunskaper och erfarenheter inom geriatrik, låg grad av revirbevakning och stor förmåga till nytänkande krävs ett ganska fritt mandat att vända på många stenar och slakta många ideologiska kor. En stor del av dagens vårdutbildningar och praktiska arbetssätt angående äldre personers hälsoproblem måste reformeras genomgripande om vi skall kunna förbättra vårdkvaliteten för dagens och morgondagens pensionärer.

Annonser

Reformtrötthet inom både skolan och vården

DN 131011Inför valet 2014 kan vi förvänta oss att ”skola-vård-omsorg” åter blir centrala ämnen för många diskussioner. Professorn i pedagogik vid Linköpings universitet, Gunnel Colnerud, skrev vidstående artikel i Dagens Nyheter 131011 med rubriken ”Politiker – gör inte skolan till en valfråga”.  Hon sammanfattar här en bok skriven av  två amerikanske skolforskare, professor em. Larry Cuban från Stanford University och kollegan Janet David.
I artikeln lyfter professor Colnerud fram fyra centrala argument:

1. Politiska skolreformer har sällan stöd i forskning, tvärtom kan de vara helt motstridiga forskningens resultat.
2. Om läraren har otillräcklig utbildning i t.ex. matematik-didaktik hjälper inte andra reformer än att ge läraren ytterligare utbildning.
3. Reformbeslut inom skolan måste utgå från lärarnas perspektiv om de ska förväntas ställa sig bakom reformer. Lärare måste ha möjlighet att använda sitt eget omdöme.
4. I allmänhet finns inte de resurser som krävs för att göra ett bättre jobb; t.ex. utbildning, lokaler, material, tillgång till hjälp.

Hon sammanfattar att ”Vad vi ser är en omkonstruktion av läraren som är så omfattande att vi kan tala om en ensidig förändring av lärarprofessionens samhällskontrakt. De interna värden som finns inbyggda i läraryrket är hotade. Det uppdrag lärare påtagit sig, genom att välja att utbilda sig till just lärare, är påverkat i grunden”.

Om man byter ut ordet ”lärare” mot ”läkare” i artikeln kan man hitta viktiga ledtrådar till många av de problem som finns i dagens hälso- och sjukvård. Reformtröttheten är nog minst lika stor i hälso- och sjukvården som inom skolan. Vem/vilka kommer att dra de nödvändiga slutsatserna av ovanstående?

Angriper vi rätt risker?

RiskernyJag skrev vidstående kolumn i Sjukhusläkaren 2013, nr 4 sid 6 med rubriken ”Angriper vi rätt risker?”. Riskerna med

• den olämpligt utformade och splittrade vårdorganisationen för äldre personer
• de olämpligt utformade och svåröverskådliga journalerna
• bristen på utbildning och praktisk träning i geriatrik för alla vårdyrkesgrupper (utom geriatriker)

är avsevärt större än de risker man nu – med hjälp av ekonomiska styrmedel – screenar för och registrerar i kvalitetsregister avseende t.ex. tobak, alkohol, matvanor och fysisk inaktivitet. En lång rad utredningar och rapporter under de senaste 15 åren har entydigt visat att dessa strukturella risker även faller ut som låg kvalitet i vård och omsorg om äldre personer. Det är avgörande att inse att dagens äldrevård är perfekt utformad för att leverera de resultat den gör. Om man vill förändra resultaten måste man förändra organisationen.