Personbaserad geriatrik

Skifta fokus geriatrik 2014_Sida_1I veckans utgåva av Läkartidningen har jag skrivit vidstående artikel tillsammans med professor Yngve Gustafson i Umeå med rubriken ”Geriatriken behöver skifta fokus – från sjukdom till person”. Utvecklingen inom den praktiska hälso- och sjukvården går tyvärr i riktning mot mer ”top-down” styrning  i form av nationella riktlinjer, lokala vårdprogram, registrering av kvalitetsindikatorer (alltför ofta process-indikatorer och surrogatmått) samlade i kvalitetsregister, riskfaktor-screening mm, kopplade till standardiserade vårdplaner och prestationsbaserade ersättningar (pay-for-performance). Det finns en omfattande internationell vetenskaplig litteratur som varnar för denna utveckling.

Den pågående ”utvecklingen” är särskilt negativ för äldre, multisjuka personer, eftersom de betraktas som en homogen grupp, där olika avgränsade hälsoproblem kan hanteras var för sig, som om de inte påverkade varandra. Mycket talar för att äldre personer med komplexa hälsoproblem behöver en betydligt mer individinriktad och integrerad, multi-domän-bedömning och handläggning baserad på omsorgsfull analys av bl.a.
a) aktuella symtom
b) aktuella aktiva patofysiologiska processer och hur de kan kodas till diagnoser, både organ-, system- och funktions-diagnoser
c) hur de patofysiologiska processerna och diagnoserna interagerar med varandra
d) vilka behandlingsmetoder och komponenter som används, hur de interagerar med varandra och vilka effekter de haft över tid
e) den samlade riskfaktorprofilen bestående av ärftlighet, levnadsvanor, levnadsförhållanden och kroppsfaktorer
f) patientens psyko-sociala kontext och motivation/förväntningar på sin hälsoutveckling

Dena hälsoanalys behöver upprepas med jämna mellanrum för att kunna bedöma utvecklingen över tid och huruvida positiva (avsedda) behandlingseffekter uppnås och negativa behandlingseffekter (biverkningar) undgås. Eftersom kroniska och multipla hälsoproblem måste bedömas över tid och i olika hälso-faser (elektiv-subakut-akut fas) får detta genomgripande konsekvenser för organisationen av vården av och omsorgen om äldre personer.

Äldre, multisjuka personer är så heterogena och olika varandra att man kan tala om en unik klinisk fenotyp och att detta förutsätter en motsvarande individinriktad, ”bottom-up” handläggning.

Dessa frågor kommer att belysas vid det internationella 3-dagars Berzelius-symposiet ”Personalized Geriatric Medicine” i Stockholm 20-22 augusti 2014 (www.sls.se/Utbildning/Berzeliussymposier/geriatricmedicine). Symposiet arrangeras av Svenska Läkaresällskapet i samarbete med European Union Geriatric Medicine Society (EUGMS), Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet. Vi har bjudit 15 världsledande forskare och kliniker inom geriatrik/äldrevård från USA, Japan, Spanien, England, Irland, Norge, Finland och Sverige för att ge ”state-of-the-art”-föreläsningar. Varje konferensdag har vi gruppdiskusisoner, där föreläsare och deltagare möts för fördjupad diskussion kring olika teman. Konferensen är certifierad av både EACCME och Lipus. Vi hoppas att konferensen skall locka forskare, kliniker inom geriatrik och andra medicinska specialiteter från olika vårdyrkesgrupper, beslutsfattare, politiker, ekonomer etc. med intresse för att förbättra vårdkvaliteten från den enskilda äldre personens perspektiv.

 

 

 

 

 

 

”Alla äldre kräver en egen vårdcentral”

Igår 121019 arrangerade Örebro kommun ett diskussionsseminarium i Elimkyrkan i Örebro på temat ”Hur kan man stärka den enskilda seniorens delaktighet för sin egen hälsoutveckling under åldrandet? Vad har man för eget hälsoansvar?” Jag var inbjuden att hålla ett föredrag om saken följt av diskussion med deltagarna, varav ett antal kommunpolitiker. Nerikes Allehanda publicerade vidstående artikel om mötet, där man lyfte fram ett antal pensionärers egen uppfattning i frågan, bl.a. följande:

• ”Sopa igen diket mellan kommuner och landsting”.
• ”Alla äldre kräver en äldrevårdscentral med kompetenta personer”.
• ”Sjuksköterskorna i kommunen har ingen direkt chef annat än kommunen. Ingen medicinsk kompetens att vända sig till annat än inhyrda doktorer”.

Vice ordförande i programnämnd social välfärd i Örebro kommun, Fisun Javas, framhöll att hon gillar vårdcentral för äldre: ”Jag tycker det är en viktig fråga och vi skulle kunna göra det inom Ängen. Det är en samverkan vi måste utverka med landstinget”.

En förutsättning för den nödvändiga genomgripande reformeringen av äldre-vården/omsorgen är att de närmast berörda = äldre personer med sjukdomar och skador samt deras närstående, aktivt efterfrågar en högre kvalitet å¨vården/omsorgen över tid än idag baserad på gedigen kompetens i geriatrik hos både läkare och övrig personal. Frågan kan inte lösas genom de nuvarande metoderna med olika indirekta åtgärder, t.ex. ekonomistyrning (pay for performance) genom kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister. Man kan varken utveckla eller styra komplexa verksamheter genom några utvalda nyckeltal eller indikatorer utan kompetens i geriatrik.

Innan man etablerar en driftverksamhet inriktad på reguljär vård av äldre personer (centrumbildning, äldrevårdscentral) är det angeläget att lösa ett antal centrala metodfrågor. Som exempel kan nämnas personalens kompetens i geriatrik, teamsamarbete, arbetsuppläggning, journalföring med fokus på överblick över hälsotillstånd och behandling och hur de utvecklas över tid, delaktighet och medverkan (empowerment) för de äldre personerna och deras närstående, integrering av klinisk forskning i den reguljära driften etc. Av detta skäl bör man inleda ett utvecklingsarbete inriktat på dessa frågor under något år och på basen av en professionell värdering av resultaten gradvis utveckla verksamheten mot alltmer reguljär drift.

Jag återkommer till frågan om förebyggande arbete inom äldre-vården/omsorgen i ett särskilt inlägg.

1,6miljonersklubbens seminarium i Almedalen om framtidens äldreomsorg

Alexandra Charles bjöd in mig att medverka vid 1,6miljonersklubbens seminarium ”Morgondagens äldreomsorg – politikens mardröm eller valvinnare?” under Almedalsveckan i Visby 120703. Inledningstalare var var socialminister Göran Hägglund. De övriga seminariedeltagarna var från vänster i bilden: Peje Emilsson,- styrelseordförande i KREAB och Kunskapsskolan; Alexandra Pascalidou – författare, programledare mm; Solveig Ternström – skådespelare och politiker; jag; samt Maria Ludvigsson – journalist och debattör.

Socialministern talade nästan bara om hälsosamt åldrande och undvek den omfattande kritik som föreligger mot äldreomsorgen. Solveig Ternström talade med stark inlevelse om det akuta behovet av genomgripande förändringar.

Kost & Närings seminarium i Almedalen om sjukhusmaten i Almedalen

Christina Mörtl och organisationen Kost & Näring bjöd in mig att medverka i två seminarier med rubriken ”Bättre sjukhus- och äldremat till samma pris –  en vision inom räckhåll?” i S:t Karins ruin i Visby under årets Almedalsvecka 120703-4. Medverkade gjorde från vänster i bilden Annika Larsson, vice ordförande i Kost & Näring, Eva Sonidsson, riksdagsledamot (s), Åsa Coenraads riksdagsledmot (m) och jag.

Diskussionen handlade mycket om bristen på utbildning och infrastruktur i nutrition inom hela vård- och omsorgssektorn. Jag hoppas och tror de två riksdagsledamöterna fick en del att fundera på.