Förtroende politiker - läkare-vårdpersonal

Dagens Medicin publicerade igår mitt vidstående inlägg med rubriken ”Förslag till lösning på det bristande förtroendet mellan läkare/vårdpersonal och politiker”.

Det helt dominerande problemet är att politiker från alla partier med åren tagit sig rätten att allt mer detaljstyra hälso- och sjukvården = läkares och vårdpersonalens arbete. Det bristande förtroendet för politiker hos läkare och vårdpersonal beror på en grundläggande misstro (= brist på tillit) till just läkare och vårdpersonal. Denna misstro ledde till att regeringen i juni 2016 tillsatte en statlig utredning kallad Tillitsdelegationen under ledning av Laura Hartman Klicka här.

På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hemsida finns nedanstående figur som visar att c:a 95 % av alla drygt 40 000 (fyrtio tusen!) politiker i de 21 landstingen/regionerna och de 290 kommunerna är fritidspolitiker. Dessutom har bara ett fåtal av dessa någon medicinsk utbildning.
Trots bristen på kunskaper och tid har politikerna tyvärr ändå valt att utifrån sitt grupp-perspektiv (gruppnivå) detaljstyra vården, vilket i hög grad på ett negativt sätt påverkar arbetet med de enskilda patientena (individvivå). Dagens vårdorganisation, journaler, arbetssätt, ekonomistyrning  och mycket annat har på detta sätt blivit olämpligt utformade.

Det är uppenbart att förtroendeparadoxen bara kan lösas genom att de som har det faktiska medicinska ansvaret för de enskilda patienterna även är delaktiga i hur hälso- och sjukvården utformas för att läkare och vårdpersonal så smidigt och servicemided som möjligt ska kunna utföra sitt arbete med så hög medicinskt kvalitet som möjligt över tid. Frågan är när tillräckligt många inser problemet så att det blir möjligt att lösa det.

Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården har publicerat en rad artiklar om dessa frågor Klicka här inkluderande ett Manifest i fem punkter med fem grundläggande principer för lämplig styrning. Den 5:e punkten avser politikernas ansvar i styrningen:

Den politiska styrningen av sjukvården handlar väsentligen om:
a) att fördela skattemedel baserat på transparent, horisontell prioritering mellan olika verksamhetsområden grundat på den etiska plattformen.
b) att följa upp att prioriteringarna i stort sett följts samt att beslutad budget hållits.
Liksom på individnivån bör vårdens organisation och styrsystem (gruppnivå) baseras på evidens och den etiska plattformen samt hänsyn till socioekonomi. Alla aspekter som avser den praktiska vårdverksamheten bör skötas av den medicinska professionen med minimalt inslag av politik, administration och byråkrati”.

Förtroendevalda landsting + kommuner 2015

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s