Ny SBU-rapport: Kost-tillägg för undernärda äldre

Skärmavbild 2014-11-05 kl. 11.00.51Antal diagnoser UNT 1998-2011 Antal diagnos UNT 10 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) publicerade idag vår rapport ”Kosttillägg för undernärda äldre: En systematisk litteraturöversikt”: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Kosttillagg_fulltext.pdf. Rapporten ingår i regeringens projekt ”Mest sjuka äldre”. Tidigare SBU-rapporter i denna serie har varit:
• ”Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre” 2013
• ”Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre” 2013
• ”Svårläkta sår hos äldre – prevention och behandling” 2014
• ”Åtgärder för att förhindra fall och frakturer hos äldre” 2014

Som ordförande för rapporten om kosttillägg har jag förundrat mig över:

• att det råder en utbredd begreppsförvirring om termen ”undernäring” – termen används tyvärr i två principiellt olika betydelser:
– dels som en bedömning att en person har ett intag av energi och/eller näringsämnen som ligger under personens unika biologiska behov och som därför innebär en risk för personen att utveckla ett undernäringstillstånd.
– dels som ett definierbart tillstånd hos kroppen (undernäringstillstånd, malnutrition) som kan vara en följd av a) lågt intag av energi och/eller näringsämnen (undernäring) under en längre tid och b) ökad omsättning av energi och/eller näringsämnen.

att det saknas både definition och kriterier för tillståndet ”undernäring”. Detta gör att det är svårt för läkare och vårdpersonal att ställa diagnosen ”undernäring” och att värdera risken för att drabbas av ”undernäring”. I litteraturen finns uppgifter om att andelen ”undernärda” patienter på akutsjukhus varierar mellan 20-40 % av alla inlagda äldre (≥ 65 år) patienter. Figuren här intill – som är baserad på statistik från Socialstyrelsen – visar att diagnosen ”malnutrition” bara ställs i 150-300 fall per år, dvs en underdiagnostik på mer än 99 % (!).

att den vetenskapliga litteraturen avseende behandling med kosttillägg är så heterogen (olika patientgrupper, olika behandlingar och behandlingstider samt olika effektmått) att det är svårt att dra säkra slutsatser. I de få studier som visat positiva resultat är effekterna små och av osäker betydelse för den enskilda personen.

Förhoppningsvis kommer rapporten om kosttillägg att leda till ökad klinisk forskning om tillståndet ”undernäring” för att utforma en stringent definition kopplad till specifika diagnostiska kriterier. Dessutom behöver vi mer stringenta studier av effekter av behandling med kosttillägg. Särskilt viktigt är dos-respons-studier, dvs att undersöka effekter av olika dos/mängd av energi, protein etc. via kosttillägg under olika långa behandlingstider, där man även tar hänsyn till vilken effekt kosttilllägg har på det totala intaget av energi och näringsämnen. Sammantaget finns ett mycket stort behov av metodutveckling på detta område.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s