Back to basics

Back to basicsJag skrev vidstående kolumn i Sjukhusläkaren 2014, nr 1 sid 35 med rubriken ”Back to basics”.

”Det basala uppdraget” inom hälso/sjuk-vården är att ge de enskilda patienterna en kvalificerad diagnostik, behandling/vård och uppföljning (DBU) över tid. Detta är ett svårt uppdrag som tyvärr kompliceras av både a) den olämpligt utformade vårdorganisationen och b) en rad krav och regleringar på hur verksamheten skall bedrivas.

Pseudosystem
Ett stort dilemma är att vi inte har något genomtänkt och sammanhängande vård/omsorgs-system, utan att det är fråga om en ad hoc-tillkommen organisation/verksamhet, där ”man” sedan decennier successivt lagt nya lappar på ett alltmer osammanhängande lapptäcke. Det finns varken vetenskapligt eller empiriskt stöd för situationen kan förbättras genom favorituttrycket ”samverkan”. En lång rad ”samverkansprojekt” har under många år genomförts i de flesta landsting och kommuner, utan att detta nämnvärt minskat problemen med de två huvudmännen och de många organisatoriska gränserna inom respektive huvudmans område.

Krav och regleringar
En lång rad krav och regleringar har lagts till ”det basala uppdraget” enligt ovan och drivs igenom med hjälp av bl.a. lagstiftning och omfattande ekonomistyrning (”prestationsbaserade ersättningar”). Många debattörer betraktar detta som uttryck för en misstro mot läkare och vårdpersonal. Som exempel på sådana krav och regleringar kan nämnas:
– IT-området med en lång rad stora projekt kring t.ex. journalföring och terminologi. Kartan öven landets vård-IT är mycket komplicerad.
– Registrering av kvalitetsindikatorer i över 100 olika centrala kvalitetsregister.
– Omfattande screening av riskfaktorer, såväl levnadsvanor som kroppsfaktorer (t.ex. bukaortaaneurysm, prostatacancer, mammarcancer, trycksår, fall, nutrition).
– En rad  centralt styrda och genomförda/pågående projekt kring tillgänglighet, värdighet, läkemedel, mat och mycket annat.

Den olämpliga organisationen för vård/omsorg och många tillkomna krav och regleringar har lett till en utbredd känsla av stress, frustration och vantrivsel hos personalen i vårdsektorn.

För att förbättra situationen är det nödvändigt att återgå till hälso/sjuk-vårdens ”basala uppdrag”. Om DBU-modellen lades till grund för hur vi organiserade hälso/sjuk-vården, utformade och använde journalerna, utbildade och tränade läkare och vårdpersonal, sammansatte vårdteam etc. skulle vi kunna få en mycket större hälsonytta för de stora personella och ekonomiska resurserna. En sådan omställning och avbyråkratisering skulle leda till en fokusering på konkret, målstyrt patientarbete och därmed samtidigt till a) ökad patientnytta, b) större arbetstillfredsställelse för personalen och c) troligen verksamt bidra till att underlätta rekrytering av läkare och vårdpersonal till hälso- och sjukvården.
En sådan omställning kan inte kommenderas fram eller regleras top-down, utan måste få utvecklas successivt bottom-up. Det är hög tid att inrätta experimentella utvecklingsverksamheter inom vården och omsorgen med betydande frihetsgrader för de ansvariga att utforma verksamheten och vårdarbetet på ett nytt sätt.

One comment on “Back to basics

  1. JDS skriver:

    Tack för att du fortsätter argumentera för en smartare organiserad vård.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s