Bristande kvalitet på kvalitetsregister

Riksrevisionen 131211Riksrevisionen publicerade en rapport 131211 med rubriken ”Risk att statens satsningar på nationella kvalitetsregister inom vården styr fel”. Enligt rapporten har statens ökade engagemang inte gjort vårdpersonalen mer benägna att använda uppgifter ur registren för kvalitetsutveckling och man framhåller att personalen har dåligt med tid, intresse och kunskap för analys. Riksrevisor Jan Landahl sammanfattar att det är tveksamt om systemet med nationella kvalitetsregister bidrar till att höja kvaliteten i vården. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att överväga att minska omfattningen av dessa register. I klartext innebär det att systemet med nationella kvalitetsregister håller låg kvalitet.

Kvalitetsregister utvecklades genom att läkare inom främst kirurgiska verksamheter ansåg att det behövdes ett system för jämförelse av vårdresultat vid olika vårdenheter. Denna ”bottom-up” ambition inom hälso- och sjukvården har successivt omvandlats till en myndighetskopplad ”top-down” verksamhet som nu styrs genom prestationsbaserade ersättningar: vårdenheterna får mer pengar om de fyller i registerdata. Kan det förvåna någon att detta skifte i fokus skapar problem? Lägg därtill att antalet kvalitetsregister ökat kraftigt (idag finns 106 olika register, varav 28 är registerkandidater) – och breddats från registrering av indikatorer som är relaterade till en tydlig vårdprocess (mest lämpad för kvalitetsindikatorer och register  är nog elektiv kirurgi) till att omfatta verksamheter, som inte är lämpade för kvalitetsutveckling via register, t.ex. geriatrik och äldre-vård/omsorg, dvs. en stor del av både primärvården, sjukhusvården och den kommunala äldreomsorgen. Här är samtliga patienter multisjuka med en individuellt unik hälsosituation. Det finns varken teoretiska eller empiriska skäl att tro att registrering av ett urval av  kvalitetsindikatorer samlade i kvalitetsregister på något sätt skall återspegla individuell vårdkvalitet för dessa patienter. I bästa fall kan sådan registrering förbättra kvaliteten i vårdgivarnas arbete – under förutsättning:
• att registreringen avser indikatorer som läkare och vårdpersonal anser vara av intresse för verksamheten
• att det finns kompetens och tid för att regelbundet genomföra analyser och inte minst att läkare och vårdpersonal har möjlighet att regelbundet diskutera resultatet av dessa analyser
• att den  inte leder till undanträngningseffekter, dvs att registreringen prioriteras på bekostnad av det övriga kliniska arbetet.

Det stora behovet av utveckling och förbättring inom geriatrik och äldre-vård/omsorg bör genomföras på ett helt annat sätt än genom kvalitetsregister, där utgångspunkten istället är en gedigen kompetens i geriatrik hos alla inblandade samt en beredskap för experimenterande baserat på ett omfattande nytänkande och nygörande i själva vård/omsorgs-verksamheten. Det är beklagligt att en central del av systemet för kvalitetsutveckling inom äldrevård-sektorn i själva verket troligen direkt motverkar kvalitet. Förhoppningsvis kommer Riksrevisionens rapport att snabbt ändra inriktningen på det nödvändiga reformarbetet inom äldrevården.

2 comments on “Bristande kvalitet på kvalitetsregister

  1. Jättebra formulerat, har sett revisonsrapporten och insett att den är jätteviktig, men den har inte fått stor uppmärksamhet. Vad ska vi göra? Vi måste lyfta upp den. Det kostar mycket att göra arbetet, med att utföra alla kvalitetsundersökningar och det ger ingenting.

  2. aknerblog skriver:

    Välkommen att ringa för närmare diskussion, mobiltel 070-6204846. /Gunnar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s