Förvånansvärt vanligt med vårdskador på sjukhus

OmslagVårdskador är förvånansvärt vanliga på sjukhus. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade 2012 rapporten ”Rapport vårdskador”. Under tre månader i januari-mars 2012 genomförde granskningsteam bestående av 1-2 sjuksköterskor och minst en läkare per sjukhus en strukturerad journalgranskning av 3 900 journaler; medelålder 67-68 år, 53 % kvinnor. Man valde slumpmässigt ut 20 journaler per månad från somatisk vuxenvård på samtliga 65 akutsjukhus.

Resultatet visade att skador återfanns i 14 % av de granskade vårdtillfällena (= 546 vårdtillfällen). En motsvarande granskning i Norge 2011 med samma metodik visade 16 % vårdskador. Spridningen mellan akutsjukhusen var stor, 1,6-38,3 % (24 gångers skillnad). Detta bedömdes kunna bero på varierande erfarenhet hos granskningsteamen eller på slumpmässig variation.

De tre vanligaste skadorna under de studerade 3 månaderna var:
• Vårdrelaterade infektioner 39 % (varav 1/3 urinvägsinfektion). Upprepade punktprevalensmätningar under mer än fem år har visat att andelen patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion under en sjukhusvistelse är cirka 9 %.
• Läkemedelsrelaterade skador (biverkningar) 12 %
• Kirurgiska skador 11 %

Intill-liggande figur visar att drygt hälften av skadorna var lindriga. 5 % av skadorna var allvarliga/livshotande och 41 % ”bidrog till eller resulterade i temporär skada som krävde sjukhusvård eller förlängde sjukhusvistelsen”.

Vårdskador - allvarlighetsgrad

Socialstyrelsen publicerade 2008 rapporten ”Vårdskador 2008”. Man valde ut c:a 2 000 patientjournaler från slumpmässigt utvalda vårdtillfällen under ett år mellan 031001 till 040930 för granskning. Urvalet journaler var representativt för de sex sjukvårdsregionerna och man valde ut 28 av då totalt 72 sjukhus i landet .
Totalt granskades 1 967 patientjournaler under 2-3 dagar per sjukhus av sjuksköterskor och läkare med mångårig klinisk erfarenhet under 2 månader hösten 2007.
Man noterade att 8,6 % av patienterna hade fått vårdskador, något vanligare i åldersgruppen 65 år och äldre. Drygt hälften av dessa patienter hade vårdskador som läkte under vårdtillfället eller inom en månad efter utskrivning och ytterligare en tredjedel av vårdskadorna hade läkt inom ett år. Nästan var tionde patient fick bestående men eller funktionsnedsättning och i 3 procent bidrog vårdskadan till att patienten avled.
Om resultaten extrapoleras till alla vårdtillfällen på sjukhus i Sverige motsvarar det
• 105 000 vårdskador per år
• 10 000 patienter per år får bestående men av varierande allvarlighetsgrad
•  3 000 dödsfall per år

Under 2004 anmälde sjukvården 458 händelser inom slutenvården enligt Lex Maria (här ingår även psykiatri). Detta visar att Lex Maria inte fångar särskilt många av de allvarliga vårdskador som inträffar.

Konklusion: Tillgängliga data talar för att 3 000 patienter dör till följd av vårdskador på sjukhus varje år i Sverige. Ett flygplan av typ Boeing 747 (jumbojet) kan ta upp till 550 passagerare. Antalet dödsfall som är relaterade till vårdskador motsvarar 5 full-lastade Boeing 747. Antalet patienter som får bestående men varje år motsvarar 18 full-lastade Boeing 737. Varje år!

Vårdrelaterade infektioner, läkemedelsbiverkningar och kirurgiska skador är de tre vanligaste vårdskadorna på sjukhus. Förekomsten av vårdskador inom primärvården eller i kommunernas omsorgsverksamhet är oklar, men det finns starka skäl att tro att det är mycket vanligt med t.ex. läkemedelsbiverkningar. Sådana rapporteras/registreras dock bara om det är fråga om nya eller ovanliga biverkningar.

När det gäller riskfaktorer för vårdskador generellt inom hälso- och sjukvården bör man bl.a. framhålla:
• Vårdens fragmenterade organisation
• Vårdens olämpliga finansiella styrning
• Revirstrider mellan olika personalgrupper
• Olämpligt utformade journalsystem
• Svag koppling mellan universitetens/högskolornas grundutbildningar och det praktiska arbetet med vård och omsorg.
• Landsting och kommuner betraktar inte universitet och högskolor som motor för utveckling och förbättring av verksamheten. Sådan verksamhet sköts till övervägande del av landstingens och kommunernas egna förvaltningar/staber och håller därför onödigt låg kvalitet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s